Mäklare

Jag har alltid haft lite förutfattade meningar om mäklare. Lismande jäkla profit människor har jag tänkt. Idag har jag träffat min första mäklare och jag hatar att erkänna det men jag kan ha haft lite fel.
Stureby är i säkra händer känner jag men fan va vemodigt det var att gå runt i denna helt fantastiska lägenhet liten men ussa ja.
Nä ska inte ångra mig, den ska säljas men lite melankolisk kan man väl få vara. Men jag vägrar vika mig för moderaterna, jag ska vägra ta profit. Mitt röda blod vill helst ge bort lägenheten till en hemlös men hmmm i ärlighetens namn funkar det illa med min personliga ekonomi. Banken ska ha sitt, mäklaren sitt och skatteverket ska förståss ha sitt men sen blir det nog inte så mycket mer faktiskt... Och på nåt sätt känns det bra. En platta bärs till mig kanske det räcker till :o)