Man ska ju aldrig ropa hej....

Men ibland gör man det för det känns faktiskt som att det är dags att något går lite oväntat lätt för mig...

I söndags ringde mäklaren och sa att jag hade nått målpris och frågade om han skulle fortsätta piska... Jag mitt ädla jag sa , nej har vi nått målpris är jag nöjd. Då frågar han om det passar att skriva kontrakt tisdag morgon 0900. Och då sa jag ja.

Tisdag morgon , strax för mötet,

Mäklare ringer; Hon har har hoppat av.

Då vill man göra som i gamla Tom & Jerry filmer, bara dra bort aktuellt datum från almenackan och vips är det nästa dag.

Kroppen förövrigt känns som ett tuggummi efter förra veckans hejdlösa festande. Levern var tapper fram till torsdag men njurarna flyttade ut redan onsdag morgon.

Idag ska jag till tandläkaren jag tror att hon kommer se den sista jägermeistern jag svepte.